Skrev för ett tag sedan i en hundgrupp på facebook och frågade om det fanns någon som bodde här i vår ”by”. Fick svar från en tjej som bor ca 5 km härifrån och idag tog hon bilen hit så vi kunde ses för en promenad med hundarna. Det gick bra. Nikita gick ju inte lika fint som hon brukar när vi är själva men det gick betydligt bättre än vad det kunde ha gjort. Hon ville ligga lite framför då och då men stannade jag så hajade hon på en gång och lät kopplet bli slakt. Vi gick i ca 2 timmar, pratade hund, njöt av solen och bestämde att vi skulle ses fler gånger. Mycket trevligt tycker jag 🙂 Vill gärna ”hålla igång” detta med Nikita, fortsätter vi promenera med andra så det blir en vana kommer hon greja det galant till slut. Det är jag övertygad om.
När vi kom hem blev det utelek borta hos svärfarsan och jag passade på att låta Nikki balansera lite.
Kommer du och tränar min Nikita med när du ändå är i farten? Känner inte riktigt att tiden räcker till! 😦
Usch, det där med tiden. Visst är jag hemma på heltid men likaså är ju sonen så man har fullt upp med honom. Ibland önskar man att dygnet bestod av fler timmar!
Absolut! Ständigt dåligt samvete. Jobbar heltid och sedan när man kommer hem har man två små att roa och ett hem att sköta… 😦